Barn som växt upp med en psykiskt sjuk förälder har i dag, efter åratal av osynlighet, fått alltmer utrymme och uppmärksamhet i massmedia. I detta examensarbete undersöktes, genom en litteraturstudie, hur barn till psykiskt sjuka föräldrar har påverkats med avseende på sårbarhet, friskfaktorer samt samhällets del i processen för en sund utveckling hos dessa barn. Löper dessa barn större risk att själva drabbas av en psykisk sjukdom och i sådant fall är den biologiskt eller socialt betingad? Det talas om ?maskrosbarn?, det vill säga barn som överlever en traumatisk barndom och klarar sig över förväntan bra. Hur kommer det sig att inte alla dessa barn drabbas av psykiska men? Hur gör samhället för att skydda dessa barn? Vilka teoretiska förklaringar ges för att beskriva de effekter som de psykiskt sjuka föräldrarna har på sina barn? Resultaten visade att den viktigaste faktorn var huruvida barnet har haft, eller har, ett bra socialt kontaktnät och att det sociala arvet har större betydelse än det biologiska..

Bakgrund: Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och påverkan på familjen är stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anställda inom hälso- och sjukvård ska se till barnets bästa. Trots detta var det svårt att få fram uppgifter om antal barn i Sverige som växer upp med psykiskt sjuk förälder. Enligt kartläggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderåriga barn.Syfte: Att få kunskap om barns upplevelse av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studien framkom sex olika kategorier.

Att under uppväxten ha en svårt fysiskt eller psykiskt sjuk mamma innebär en stor påfrestning för barnet och den övriga familjen. Den aktuella studiens syfte var att retrospektivt belysa upplevelsen och följderna av att under barndomen ha haft en svårt sjuk mamma. Sju vuxna informanters tankar och känslor kring sig själv, mamman och uppväxten undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer. En tematisk analys av intervjumaterialet gjordes. Resultatet av studien går i linje med tidigare forskning och pekar på att de relationsmässiga och emotionella svårigheter, som ibland uppstår i anslutning till mammans sjukdom, är djupgående och långvariga.

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

Bakgrund: När någon lider av psykisk sjukdom bidrar detta till att deras livsvärld hamnar i obalans, vilket kan visas genom att sjukdomen yttrar symtom såsom förändringar i personlighet och beteende. Många av de som behandlas inom vården för sin psykiska sjukdom är föräldrar. På grund av sjukdomen kan rollen som förälder bli påverkad negativt då man inte har förmågan att upprätthålla det ansvar som krävs för att ta hand om en familj. Barnen kan då riskera att hamna i skymundan, vilket betyder att det blir ännu viktigare att omgivningen uppmärksammar situationer där man misstänker att ett barn far illa.Syfte: Ur ett livsvärldsperspektiv belysa människors upplevelser av att ha vuxit upp med en psykiskt sjuk förälder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserats på fem biografier. Studiens resultat har bearbetats enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Fem olika teman framträdde vid analysen av biografierna; Vikten av kommunikation, Känsla av utanförskap, Det betydelsefulla ansvarstagandet, Ovisshetens vardag och Relationen till föräldrarna.Slutsats: Vad som skildrats var att upplevelsen av att ha vuxit upp med en psykiskt sjuk förälder har inneburit ett liv i utsatthet, där både det fysiska och emotionella ansvaret inom familjen har fått upprätthållas av barnet självt.

Professionella har svårt att upptäcka barn till psykiskt sjuka och får på så sätt svårt att informera barnen om vad det innebär att ha en psykiskt sjuk förälder samt att ge hjälp och stöd. Samverkan mellan organisationer runt dessa barn är svag av många olika anledningar såsom tystnadsplikt och sekretess. I och med den bristande samverkan blir det svårt för organisationerna att fånga upp barnet och ge den hjälp och de stöd som behövs. Skolan är en värld där barn till psykiskt sjuka ibland upptäcks, oftast genom bristfälliga skolresultat eller olika psykosociala problem men det händer att barnen själva söker sig till en stödorganisation, skolkurator eller liknande för att få hjälp.  Det har framtagits olika program och strategier för att försöka hjälpa barn till psykiskt sjuka men det krävs fortsatt forskning inom ämnet för att förhoppningsvis finna en lösning på samverkansproblematiken och på så sätt kunna nå ut till och hjälpa fler barn till psykiskt sjuka..

Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som är förknippade med samhällsnyttiga värden, såsom kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet. Trots det så tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhället alltjämt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhällelig belastning. Vad som sällan eller aldrig uppmärksammas är att psykiskt sjuka personer ofta har långa perioder av friskhet och därmed borde utgöra en samhällelig kraft.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

AbstractSedan Kubas revolution 1959 har landet genomgått stora förändringar. Denna uppsatsundersöker hur utvecklingen av Kubas sjuk- och hälsovårdssystem mellan åren 1959-1996 harpåverkats av såväl interna som externa faktorer. Detta har gjorts ur ett empiriskt och ettteorikonsumerande perspektiv. Statistik har legat till grunden för den empiriska delen och deteoretiska perspektiv som används är hämtade ur legitimitetsteori, biståndsteori ochsanktionsteori. I denna uppsats har vi använt oss av ett avvikande-perspektiv på Kubas sjuk-och hälsovårdssystem.

Syfte: Studien vill undersöka hur en persons uppväxt ser ut; som har vuxit upp med en psykiskt sjuk; och vilket stöd personen har haft eller inte haft. Vilka relationer som har varit viktiga och varför. Frågeställningar: Hur upplevde de relationen med och känslorna inför sina föräldrar? Vilken Vetskap har de haft om sjukdomen och på vilket sätt har det påverkat dem? Har de fått stöd och i så fall varifrån?Med hjälp av halvstrukturerade djupintervjuer med fyra vuxna barn till psykiskt sjuka har detta undersökts. Det konstateras att dessa barn kan känna en egen skuld för förälderns sjukdom, att de får ta ett stort ansvar för sin och familjens situation.

Spelar finansiering roll och hur bo?r fo?rdelningen mellan eget kapital och skulder se ut? Kapitalstruktur har studerats i ma?nga a?rs tid och forskare har fo?rso?kt finna de faktorer som kan pa?verka kapitalstruktur och om skuldsa?ttningsgraden pa?visar samband mellan olika betydande variabler.Syftet med denna studie a?r att underso?ka kapitalstrukturen hos fo?retag inom olika branscher i avseende pa? skuldsa?ttningsgrad, tillva?xt, fo?retagsstorlek och fo?retagsa?lder.Underso?kningen a?r genomfo?rd utifra?n en kvantitativ ansats som omfattar 50 fo?retag pa? NASDAQ OMX Stockholm. Korrelation- samt regressionsanalyser genomfo?rdes fo?r att underso?ka sambandet mellan fo?retagsstorlek, fo?retagsa?lder samt tillva?xttakt som oberoende variabler och skuldsa?ttningsgrad som beroende variabel.Studien har visat att fo?retagsa?lder a?r en branschspecifik variabel som pa?verkar skuldsa?ttningsgraden pa? olika sa?tt beroende pa? bransch. Samtidigt som fo?retagsstorlek och tillva?xttakt har visat sig vara icke branschspecifika variabler.

Redan i spa?dbarnsa?lder anva?nder sig barnet av symboler i leken, det vill sa?ga symbollek. Samtidigt som sensomotoriken hos det lilla barnet utvecklas sa? bo?rjar barnet ge ifra?n sig ljud, joller, som sedan blir mer och mer likt den vuxne ma?nniskans tal. Utifra?n uppgifter grundat pa? Piagets kognitiva utvecklingsteori underso?ktes tre komponenter; symbollek, sensomotorik samt joller.

Psykiskt och/eller fysiskt våld förekommer i alldeles för stor utsträckning i Sverige och även i resten av världen. Trots lag mot barnmisshandel i flera länder så fortsätter anmälda fall av barnmisshandel att öka. Personer som utsätts för psykiskt och/eller fysiskt våld under barndomen påverkas av detta i hög grad. De psykiska våldet upplevs som värre än det fysiska våldet av de utsatta. Detta stämmer överens med aktuell forskning som visar att psykiskt våld har mer djupgående påverkan på individens känsloliv. .

Den nuvarande svenska regleringen beträffande det straffrättsliga ansvaret för psykiskt störda lagöverträdare är i ett internationellt perspektiv unik. I svensk gällande rätt är psykiskt störda människor ansvariga för sina handlingar i den meningen att de inte frikänns utan kan dömas till påföljder. Det är 30:6 BrB som reglerar den straffrättsliga särbehandlingen, som har flyttats från ansvarsledet till påföljdsledet, genom ett fängelseförbud för allvarligt psykiskt störda gärningsmän. I vissa, inte alldeles ovanliga, fall kan gärningsmannen ha begått brottet under en kortvarig men allvarlig psykisk störning, här kallad ?kortvarig psykos?.